Fasaden är det första man ser av ett hus, och det sista man tänker på att underhålla. Det är förståeligt. Putsen sitter där den alltid har suttit, och om det inte rasar bitar är det lätt att skjuta på det till nästa år. Men Stockholms klimat med fukt, frost och skarpa temperaturväxlingar sliter hårt på fasadmaterial, och det som börjar som en liten spricka kan om några år bli ett betydligt större och dyrare problem. Många BRF-styrelser och fastighetsägare anlitar BBM Fasad i Stockholm för att få en ordentlig genomgång av fasaden innan skadorna hinner bli för allvarliga.
Här går vi igenom vad en fasadrenovering faktiskt innebär, när det är dags att agera och vad som påverkar kostnaden.

Varningssignaler att hålla koll på
En fasad berättar rätt mycket om sin kondition om man vet vad man tittar efter. Det behöver inte vara dramatiska skador för att en besiktning ska vara motiverad. De tidiga tecknen är ofta subtila men viktiga att fånga upp.
- Sprickor i putsen. Tunna hårsprickor kan verka oskyldiga, men de släpper in vatten som fryser på vintern och spränger loss större bitar med tiden.
- Flagande färg. Färg som inte fäster ordentligt är ofta ett tecken på fukt bakom ytan, inte bara ett estetiskt problem.
- Missfärgningar och utfällningar. Vita kalkutfällningar eller mörka fläckar kan indikera att vatten rör sig genom fasadmaterialet på ett sätt det inte ska.
- Balkonger med synliga sprickor eller rost. När armeringsjärn i betong börjar rosta expanderar de och spränger betongen inifrån. Det är en säkerhetsfråga, inte bara ett utseendeproblem.
- Puts som låter ihåligt när man knackar. Det betyder att putsen lossnat från underlaget och inte längre fäster.
Ser du något av det ovan är det dags att boka en besiktning snarare än att vänta till nästa styrelsemöte.

Olika fasadtyper kräver olika åtgärder
Det finns ingen universallösning för fasadrenovering eftersom olika material åldras på olika sätt och kräver olika metoder. Det är också en av anledningarna till att det lönar sig att anlita någon med erfarenhet av just din typ av fasad.
- Putsfasad är vanlig i Stockholms flerbostadshus från tidigt 1900-tal fram till efterkrigstiden. Den håller ofta 20 till 30 år om den sköts rätt, men kräver att sprickor lagas och att ytan målas om regelbundet. Äldre puts kan innehålla kalk som beter sig annorlunda än moderna cementbaserade puts, vilket kräver anpassad metod.
- Betongfasad är vanlig i hus byggda under miljonprogrammet. Betong karbonatiseras med åren, vilket minskar skyddet för armeringen inuti. När armeringen rostar uppstår spjälkning, det vill säga att betongytan spricker och lossnar.
- Träfasad behöver målas om ungefär vart tionde år beroende på exponering. Fel typ av färg eller bristfällig förbehandling ger ett dåligt resultat som inte håller.
- Tegelfasad håller länge men kan behöva omfogning efter fyra till sex decennier om fogarna vittrar.
Vad kostar en fasadrenovering i Stockholm?
Priset varierar beroende på fasadtyp, skick, storlek och vilka arbeten som ingår. Att ge ett exakt svar utan besiktning är svårt, men det finns riktmärken att förhålla sig till.
- Puts och putsrenovering: ungefär 2 500 till 3 500 kronor per kvadratmeter
- Träfasad, renovering eller målning: ungefär 1 700 till 2 000 kronor per kvadratmeter
- Fasadmålning som enskild åtgärd: väsentligt lägre kostnad än en komplett renovering
- Balkongrenovering: kostnaden beror på skadans omfattning och om ställningen redan är på plats från ett pågående fasadprojekt
I Stockholm är prisnivån generellt 15 till 35 procent högre än riksgenomsnittet, vilket också speglar de lokala marknadskostnaderna för material och hantverkare. Det lönar sig ändå att inte skjuta på projektet för länge. Skador som får utvecklas fritt blir dyrare att åtgärda, och i ett BRF-sammanhang kan en uppskjuten renovering leda till att kostnaderna hamnar på framtida boende snarare än de som faktiskt bott i fastigheten under den tid skadorna uppstod.

Att tänka på som BRF-styrelse
För en bostadsrättsförening är fasadrenovering ofta det största enskilda projektet styrelsen tar sig an. Många styrelseledamöter gör det för första och enda gången, vilket gör det svårt att veta vad man ska ställa för krav och vilka frågor man ska ställa till entreprenören.
Några saker som är värda att ha koll på:
- Begär en besiktning innan ni fattar beslut. En seriös entreprenör erbjuder ett besiktningsbesök utan kostnad och utan förpliktelser, och presenterar ett åtgärdsförslag som styrelsen kan använda som underlag inför stämman.
- Fråga om totalentreprenad. Att samordna flera separata entreprenörer för puts, balkonger, fönster och plåt är tidskrävande och ökar risken för att något hamnar mellan stolarna. En totalentreprenör ansvarar för hela projektet under ett och samma kontrakt.
- Kolla upp bygglov i god tid. Byte av fasadmaterial eller större förändringar av utseendet kräver ofta bygglov. Det tar tid att få igenom, och projektet kan inte starta förrän lovet är beviljat.
- Fråga om garantier och slutbesiktning. En oberoende slutbesiktning är standard i seriösa projekt. Be också om dokumentation och garantibevis när arbetet är klart.
- Planera kommunikation med boende. Bilning av betong är bullrigt, och balkonger behöver spärras av under delar av projektet. Tydlig information i god tid minskar missnöjet märkbart.
Kulturfasader kräver extra omsorg
Stockholm har ett stort antal fastigheter med kulturhistoriskt värde, och en del av dem har fasader med utsmyckningar som är k-märkta. Det innebär att renoveringen måste ske varsamt och med ett resultat som kan mäta sig med originalet. Det kan handla om allt från profilerade lister och putsade fönsterfoder till mer elaborerade dekorationer som lejonhuvuden eller ornament i relieff.
Den typen av arbete kräver hantverkare med specifik kompetens inom traditionell puts och restaurering. Det är inte ett område där man sparar pengar genom att välja billigast möjliga alternativ, eftersom ett felaktigt utfört arbete på en k-märkt byggnad kan kräva att allt görs om, och i värsta fall leda till myndighetsingripanden.
Om din fastighet har utsmyckade fasadelement är det viktigt att redan i offertstadiet fråga om entreprenören har erfarenhet av just kulturhistoriska byggnader och kan visa upp referensprojekt av den typen.


